Min 21-åriga styvdotter kom och hälsade på och åt påskmiddag med oss och hon fick då syn på mitt AncestryDNA-kit som låg på bordet.
“Jag är så avundsjuk”, sa hon, “Jag skulle så gärna vilja veta varifrån jag kommer”.
Jag har arbetat med släktforskning i mer än tre decennier, så vad skulle jag kunna få ut av ett DNA-test?
Jag är som min styvdotter: Jag vill veta varifrån jag kommer och vem vet vad som kan dyka upp under vägen?
Följ med mig på en resa i dagboken om ett DNA-test.
28 mars 2016
Öppnar lådan
Jag har oroat mig för vad som kan hända. Kommer kotletten som jag åt till middag att visas i mina resultat? Vad händer om jag inte får ihop tillräckligt med saliv?
Kommer detta att ge mig definitiva besked? Vad händer om det visar sig att min släkt bara består av tråkmånsar? Kan jag dessutom övertyga min man att posta provet? Jag har ju inga pengar till portot … [hmm, det visar sig vara förskottsbetalt]
Först en stunds oro, har jag skrivit av den 15-siffriga koden korrekt för att aktivera testet? Jag skrev fel, men som tur är upptäckte jag det. Det lönar sig att dubbelkolla!
Jag gjorde något som jag sällan brukar göra, jag läste även igenom villkoren. Tydligen kan jag inte stämma någon om jag inte gillar svaret – och inte någon annan anledning heller för den delen. Och ja, jag behåller rättigheterna till mitt DNA. [puh!]
Och sedan har vi det här med formuläret Informerat samtycke om deltagande i forskningsprojekt för “bättre förståelse av människosläktet”. Häftigt. Detta är troligtvis det närmaste jag kommer vetenskaplig forskning, så jag måste bara säga ja.
Förberedelser inför provet
Jag får inte äta, dricka eller röka under 30 minuter före testet. Som tur är åt jag kotletten för länge sedan.
Instruktionerna var enkla att förstå … det vara faktiskt lite mer spottande än vad jag är van vid, men det var inte så besvärligt.
Och jag upptäckte att försändelsen redan var frankerad. Det ska nog inte bli så svårt att få min man att leka brevbärare eftersom han ändå ska gå ut.
Nu är det bara att vänta. Inte min bästa sida.
3 maj 2016
Varför gillar jag indisk mat
Vad gör du medan du väntar på att doktorn ska komma in i undersökningsrummet? Jag brukar bläddra i tidskrifter, men som många andra sitter jag nu och bläddra på telefonen. Jag kontrollerade om jag fått något mejl, och ja jag hade fått resultatet. Finns det något bättre ställe att utforska vem jag är?
När jag tittade igenom listan, upptäckte jag inte något direkt chockerande.
- 40 % europé
- 21 % irländsk (helt uppriktigt, lite mer än vad jag förväntade mig)
- 17 % engelsk (lite lägre än vad jag förväntade mig)
- 11 % skandinav
Skandinav, va? Detta var en överraskning! Jag känner inte någon från den regionen. Får väl tillskriva det till vikingaräderna.
Det är emellertid de resterade resultaten som gör att jag vill veta mer:
- 5 % Finland/Nordvästryssland
- 4 % Italien/Grekland
- 1 % Iberiska halvön
- 1 % Södra Asien…
Detta talade jag genast om för min läkare när han kom in i rummet:
Jag har 1 % sydasiatiskt ursprung!?
Han tittade mig på som om han borde kontakta en psykolog, men när jag förklarat att jag precis fått svar på mitt DNA-test, upptäckte vi att vi båda delade 1 % härkomst från den iberiska halvön. Olé!
Senare tittade jag på vad Ancestry menade med ett etnicitetsintervall från södra Asien på 0 till 2 %. Detta betyder att 0 % är en möjlighet, men det är även 2 %.
Hur som helst, jag ska låta min man bjuda ut mig på min indiska favoritrestaurang för att fira min nyvunna kunskap.
Jag har även 311 matchningar bland andra användare som jag kan vara släkt med. Jag skulle vilja prata med alla ikväll!
1 juni 2016
Äventyret fortsätter
Jag har ännu inte hunnit beta av allt. Jag har 29 resultat på fliken med nya släktingar, men jag har inte lyckats ta reda på hur de ska kunna kopplas till mig.
Det ska verkligen bli spännande att se hur mina DNA-cirklar kommer att växa. De byggs upp av personer som delar en gemensam anfader. Låter som att Ancestry blir mer som en lagidrott.
Databasen bör i det flesta fall byggas upp av fler personer för att resultaten ska stärkas och utvidgas. Det är inga problem, jag har inget emot att vara bland de första.
Ju fler personer som lägger till sitt släktträd på nätet och som är villiga att dela med sig av dessa, desto större är chansen att jag kommer att göra nya upptäckter. Jag hoppas att ingen ny information kommer att motsäga att jag till 1 % kommer från södra Asien, men oberoende av detta kommer det inte hindra mig från att bli bjuden på den där curry-middagen som min man lovade mig.
– Elaine Clark
Starta ett eget äventyr
Kan det finnas oväntat påbrå från Irland och södra Asien i din etniska mix? Gör ett AncestryDNA-test så får du svaret!